Nedan ett exempel som visar skillnaden mellan år 7-9 elever och gymnasieelever som alla gjort två profiler med ett års mellanrum.

gymnasium    n = 555	åk 7-9     n = 817
Klicka här för förstoring	Klicka här för förstoring

Till vänster om diagrammet visas de 24 faktorerna som antingen ger frisk eller riskvärde. Det gröna visar de elever i gruppen som har ett bra - friskt värde på just den faktorn exempelvis en bra fritid. Det röda visar att det vore bra med en förändring.

Det tvärgående strecket på varje faktor visar första profilens läge.

För gymnasiet kan vi se att 13 av de 24 faktorerna har förbättrats. Motsvarande för år 7-9 är 12 av 24. Intressant är att se att stressen i skolan har minskat men ökat på fritiden där vi kallar faktorn för livstempo. Eller att alkoholnyttjandet minskat med ålder i gymnasiet men ökat med stigande ålder i år 7-9. Matvanor har förbättrats gör gymnasieeleverna men försämrats för år7-9 eleverna.

Det skulle kunna hänga samman med att elever i gymnasiet mer kan påverka sina matvanor och när de i Elevprofilsamtalet fått klart för sig att maten har stor betydelse för livet tar de det på allvar. När man är 12 - 15 år är det svårt att ta kommandot på egen hand. Det visar vikten av föräldrarsamverkan.

Gymnasiet:eleverna har förbättrat sina fritidsaktiviteter,mat- och tobak- och alkoholvanor.
Stressen i skolan har sjunkit. De har blivit starkare, mer uthålliga, fått bättre rörlighet och balans När dessa elever gått sitt tredje år på gymnasiet är vår förhoppning att friskfaktorerna har ökat ännu mer så att de står rustade vid inträdet i vuxenlivet.

Ja, så här kan man leka med diagrammet och i arbetslaget resonera sig fram till temauppgifter.